Var och kollade på niorna förut när de var i kyrkan. De fick sina betyg och de sjöng och spelade gitarr några av dem. Alla var så fina! Detta fick mig att tänka tillbaka på när jag gick i nian och gjorde mig klar för att sluta och få gå till kyrkan. Det är två år sen jag gick där nu och var glad och förväntansfull över karlstad och vad som skulle hända. Jag satt och sa till mamma hela tiden att just denna stunden vill jag spola tillbaka till. Då alla gjort sig så fina, fixat håret och klänningar, killarna kommer i kostym eller skjorta. Det gjorde mig nästan tårögd av att veta att jag nästa år tar studenten, att dessa två år gått så fruktansvärt fort. Att detta faktiskt är mitt allra sista sommarlov, någonsin.

Och imorgon, då tar min Julia studenten. Min allra bästa vän tar studenten. Det gör mig tårögd att bara tänka tanken.

Så alla, ta vara på den tiden ni har. På varje minut! Var glada för det ni har och det ni får vara med om. Allt ni gör och det som händer skapar er till den människa ni blir. Våga och utmana livet och glöm inte bort att leva!

kram